Solens betydelse inom Ashtangayoga
Varje klass börjar med solhälsningarna och de flesta av oss kanske lärde oss dom som ett sätt att värma upp kroppen? Men dess egentliga syfte är en slags bön i vördnad till den livgivande solen.
Solen har alltid haft en särställning i indisk tradition. I Rigveda kallas den själen i allt som rör sig och allt som står still, och det är den man vänder sig mot i sandhyā vandana, de dagliga bönerna i gryningen, mitt på dagen och i skymningen.
Solen finns också med i yogans egen ursprungsberättelse. I Bhagavad Gita säger Krishna att han först lärde ut yogan till Vivasvān, solguden, som förde den vidare till människornas stamfar Manu.
Det gyllene ägget
I Mahābhārata nämner man Hiraṇyagarbha, det gyllene ägget, som yogans första lärare, och i Āditya Hṛdayam, den stora solhymnen i Rāmāyaṇa, är Hiraṇyagarbha ett av solens namn. Så man skulle kunna säga att vi alltså hälsar yogans första lärare varje gång vi gör en solhälsning.
Hiranyagarbha (det gyllene kosmiska ägget), ca 1740. Oparak akvarell och guld på papper. Bharat Kala Bhavan, Varanasi.
Solen älskar namskara
Ett gammalt talesätt på sanskrit, namaskāra priya sūryaḥ, säger att solen älskar namaskāra. Shiva sägs uppskatta rituella bad medan Vishnu älskar vackra smycken, medan solen helst bara tar emot en bugning i vördnad.
Inom Ashtangayoga talar vi om bhāvana, den inställning vi bär med oss in i vår praktik. Ordet kommer av roten bhū, att vara eller bli, och antyder att man med tiden växer in i det man håller i sinnet när man praktiserar. Med rätt bhāvana slutar solhälsningen att vara en serie armhävningar och framåtfällningar.
Ett mantra i tysthet
Enligt Manju Jois kan vi gärna recitera ett av de mest kända vediska mantrana tyst för oss själva under solhälsningarna. Det är ett Shanti-mantra (fredsmantra) som inleder en lång hymn till solen och gryningen i Krishna Yajurveda, och som också öppnar flera av Upanishaderna:
oṃ bhadraṃ karṇebhiḥ śṛṇuyāma devāḥ
bhadraṃ paśyemākṣabhiryajatrāḥ
sthirairaṅgaistuṣṭuvāgm̐sastanūbhiḥ
vyaśema devahitaṃ yadāyuḥ
svasti na indro vṛddhaśravāḥ
svasti naḥ pūṣā viśvavedāḥ
svasti nastārkṣyo ariṣṭanemiḥ
svasti no bṛhaspatirdadhātu
oṃ śāntiḥ śāntiḥ śāntiḥ
“Om, o gudar, må vi höra det som är lyckobringande med våra öron, må vi se det som är lyckobringande med våra ögon, ni som är värda vår vördnad. Må vi med starka kroppar tillbringa våra liv med att prisa det gudomliga, och må vi njuta av en full livslängd hängiven i gudarnas tjänst. Må Indra av stor berömmelse skänka oss välgång. Må den allvetande Pūṣā (solen) välsigna oss. Må beskyddaren Tārkṣya (Garuda) skydda oss från skada. Må Bṛhaspati ge oss välgång. Om, fred, fred, fred.”
En jordnära bön. Den ber om att få ta in det goda och om en kropp som orkar, och det är förvånansvärt bra att ha i bakhuvudet när man står i nedåtgående hund för femte gången samma morgon…
Att justera eller inte i solhälsningarna?
Manju Jois justerar aldrig sina elever i solhälsningarna. För honom är de en bön, och en bön rättar man inte till eller stör.
Solhälsningarnas struktur
Sūrya Namaskāra A
Samasthitiḥ
Ekam – armarna upp – inandning (pūraka)
Dve – framåtfällning – utandning (recaka)
Trīṇi – lyft huvudet – inandning (pūraka)
Catvāri – caturaṅga daṇḍāsana – utandning (recaka)
Pañca – ūrdhva mukha śvānāsana – inandning (pūraka)
Ṣaṭ – adho mukha śvānāsana – utandning (recaka)
Stannar 5 andetag, efter din femte utandning:
Sapta – hoppa fram, lyft huvudet – inandning (pūraka)
Aṣṭau – framåtfällning – utandning (recaka)
Nava – armarna upp – inandning (pūraka)
Samasthitiḥ – utandning (recaka)
Sūrya Namaskāra B
Samasthitiḥ
Ekam – utkaṭāsana – inandning (pūraka)
Dve – framåtfällning – utandning (recaka)
Trīṇi – lyft huvudet – inandning (pūraka)
Catvāri – caturaṅga daṇḍāsana – utandning (recaka)
Pañca – ūrdhva mukha śvānāsana – inandning (pūraka)
Ṣaṭ – adho mukha śvānāsana – utandning (recaka)
Sapta – vīrabhadrāsana A, höger fot fram – inandning (pūraka)
Aṣṭau – caturaṅga daṇḍāsana – utandning (recaka)
Nava – ūrdhva mukha śvānāsana – inandning (pūraka)
Daśa – adho mukha śvānāsana – utandning (recaka)
Ekādaśa – vīrabhadrāsana A, vänster fot fram – inandning (pūraka)
Dvādaśa – caturaṅga daṇḍāsana – utandning (recaka)
Trayodaśa – ūrdhva mukha śvānāsana – inandning (pūraka)
Caturdaśa – adho mukha śvānāsana – utandning (recaka)
Stannar 5 andetag, efter din femte utandning:
Pañcadaśa – hoppa fram, lyft huvudet – inandning (pūraka)
Ṣoḍaśa – framåtfällning – utandning (recaka)
Saptadaśa – utkaṭāsana – inandning (pūraka)
Samasthitiḥ – utandning (recaka)
I Bhagavad Gita beskrivs det att inandning och utandning ska vara lika långa (balans mellan udana och apana vayu).
Pattabhi Jois i ūrdhva mukha śvānāsana.
Hur påverkar Solhälsningarna oss?
Pattabhi Jois var övertygad om att solhälsningen också gör kroppen gott. Han brukade säga att den hjälper mot värkande leder hos den som sitter eller står still hela dagarna, och att den kan läka hjärtat. Med hjärtat menade han mer än organet. Mantrat hṛdrogam mama sūrya harimāṇaṁ ca nāśaya, ta bort, o sol, det som tynger mitt hjärta, syftar enligt honom på de sex inre fienderna: begär, vrede, girighet, förblindelse, högmod och avund.
Sekvensen så som vi gör den i dag är drygt hundra år gammal, medan människor har vänt sig mot den uppgående solen i tusentals år i olika ritualiserade former.